Skip to main content

Jakten på arbetslösa rullar vidare

Kortare ersättningsperiod i a-kassan och krav på att söka jobb på annan ort och i alla yrken från dag ett är två nya förslag från regeringen.
– Arbetslösa riskerar att ställas inför orimliga valsituationer. När man inte längre har möjlighet att de första hundra dagarna söka jobb på sin hemort, riskerar många att tvingas välja mellan att rycka upp sin familj eller förlora ersättningen från a-kassan, kommenterar Josefin Brink, ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

 Vid sidan av den press som kommer att drabba de enskilda, är förslaget också märkligt ur samhällsekonomisk synpunkt, menar Josefin Brink. – Det är slöseri att människor inte kan koncentrera sig på att söka jobb de har utbildning för eller erfarenhet av sedan tidigare. Dessutom riskerar man att ytterligare utarma redan hårt drabbade regioner med negativ befolkningsutveckling då pressen ökar på förvärvsaktiva att flytta. Det kan snabbt bli en ond cirkel av urholkad kommunal ekonomi, sämre lokal service och ännu fler utflyttningar, säger Brink.
Förutom nya regler för arbetssökande, innehåller regeringens förslag en bortre gräns för a-kasseersättning på 300 dagar utan möjlighet till förlängning, samt att aktivitetsgarantin ersätts med en så kallad Jobb- och utvecklingsgaranti. Den nya garantin föreslås omfatta betydligt fler än aktivitetsgarantin.
– De långtidsarbetslösas ekonomi kommer att försämras dramatiskt. Samtidigt säger regeringen ingenting konkret om av den nya garantin ska innehålla, och definitivt inget om hur mycket pengar man tänker avsätta för den. Risken är uppenbar att den många gånger undermåliga aktivitetsgarantin helt enkelt byter namn och blir ännu sämre, säger Brink.
Enligt beräkningar från Lo skulle den nya jobb och utvecklingsgarantin behöva tillföras 22 miljarder för att ens hålla samma kvalitet som aktivitetsgarantin om de nya målgrupperna ska kunna få plats.
– Det ska bli mycket spännande att se om regeringen kommer att satsa pengar i den storleksordningen när tilläggsbudgeten läggs om en knapp månad, avslutar Josefin Brink.

Högerns idéer kränker barn!

Högerns idéer kränker barn!
Vad innebär det att vara en icke godkänd sjuåring? Den frågan ställer jag mig efter att skolminister Björklund nu öppnat upp för att ge betyg redan från årskurs ett. Vad är det hos ett så litet barn som skolan ska få stämpla som undermåligt? Att man gör ”fula” kullerbyttor på skolgymnastiken eller att man inte vågar prata på lektionerna?

Björklund själv motiverar det hela med att ”Föräldrar har rätt till en tydlig information om hur det går för deras barn”. Självklart ska föräldrar ha rätt till tydlig information och det har man redan idag. Genom utvecklingssamtalen ges både information om hur det går för barnen och dialog förs om hur målen ska uppnås.

 
De högerpopulistiska förslagen på hårdare tag i skolan kan bara få fotfäste om vi accepterar den bild av den svenska skolan som Björklund och andra batongpolitiker försöker etablera. Man utmålar en skola som totalt misslyckats ge eleverna kunskap och där det råder fullständigt kaos. De flesta lärare, elever och föräldrar känner nog inte riktigt igen sig i den beskrivningen. Det betyder inte att vi ska blunda för de problem som finns. Samhällets sociala orättvisor återspeglar sig även i skolmiljöerna och det krävs stora satsningar för att uppnå målen om en likvärdig skola där alla elever får samma möjlighet att utvecklas och växa. Det handlar om allas rätt till kunskap.
 
Men vad högerpopulisterna vägrar inse är att det faktiskt är vuxenvärldens ansvar att se till att det fungerar i skolan. Barnen är tvungna att gå till skolan och om skolan inte klarar av sitt ansvar måste skulden och ansvaret läggas där den hör hemma.
 
Genom att förbjuda eleverna att tala sitt modersmål, betygsätta sjuåringar, och ge betyg i uppförande är risken stor att vi bygger en skola som kränker barn. Barn både vill och kan samarbeta. Det är skolans, politikens och hela vuxenvärldens ansvar att se till att de får förutsättningar att göra det.
 
Lasse Ohly

En nitlott för lågavlönade

I en debattartikel i Uppsala Nya Tidning riktar riksdagsledamöterna Jacob Johnson och Marie Engström svidande kritik mot regeringens skattepolitik. De beskriver den dramatiska försämring som drabbar de ekonomiskt svaga grupperna i samhället.

 Jacob Johnson och Marie Engström visar i artikeln hur regeringens politik ger höginkomsttagarna de största skattelättnaderna.

Med en kommunalskatt på 31 kronor får en sjukpensionär med 8 500 kr/mån 3 kronor lägre skatt och ska klara sig på 6 628 kr/mån efter skatt. Den som däremot har en lön på 30 000 kr/mån eller högre får en skattesänkning på 1 068-1 136 kr/mån.

De borgerliga partierna sa i valrörelsen att skattesänkningarna i första hand skulle gälla låg- och medelinkomsttagare. Detta gäller uppenbarligen inte sedan man kommit i regeringsställning, skriver Johnson och Engström.

Vänsterpartisterna menar att de som har det svårast att ta sig från arbetslöshet tillbaka till ett arbete behöver stöd i form av arbetsmarknadspolitiska insatser, inte högre skatt, lägre a-kasseersättning och ökade avgifter till a-kassan.

Rundtur med bolagen

En hel dag åkte vi runt och tittade på industribolaget och bostadsbolagets fastigheter. Det var en intressant och trevlig resa som var nyttig för oss nya i styrelserna.

Framförallt var det mycket
intressant att få veta vad några av kommunens företag
tillverkar. Det var även intressant att få veta några
av de bakomliggande tankar som format bolagen genom åren. Att
det nu är Socialdemokrater och Moderater som ingått en
ohelig allians kommer nog att märkas under de kommande
styrelsemötena. Att Moderaterna gått ut i valrörelsen
och lovat sälja allt vad kommunen genom åren byggt upp är
ju ingen hemlighet. Dessutom har man lovat att sälja hur dålig
affären än är. Socialdemokraterna gick ut i
valrörelsen och sade ingeting alls. Om det nu betyder att man
skall stödja Moderaterna eller om man skall driva en egen
politik är svårt att säga.

Vänsterpartiets inriktning kommer
att vara eftertanke, ibland kan det vara nödvändigt att
sälja en del fastigheter men då handlar det framförallt
om industrifastigheter. När det gäller bostadsbolagets
lägenheter kommer vi att vara extremt motsträviga till
försäljningar.

Höjda arvoden ger kompetens

Socialdemokraterna går tydligen i Moderaternas ledband. De satsar hårt på att höja sina egna arvoden och för att rättfärdiga detta så hänvisar man till andra kommuner, gärna då de som är tio gånger större.

Det är märkligt att Socialdemokrater nu helt plötsligt anser att det är så viktigt med höjda arvoden, kanske beror det på att de själva är vid makten? Det är ju allmänt känt att ju mer pengar man tjänar ju mer kompetent blir man, fast bara om man är makthavare eller VD.

En arbetare som får mer betalt blir genast lat och egofixerad, dessutom är han ett hot mot samhällsekonomin. Fast då dessa sossar nu får höjda arvoden samtidigt som alla andra ska spara kan man undra om det nu skall bli en ren moderat politik. Sossarna har inte kommit med någon annan politik än en odemokratisk organisation och höjda arvoden för sina egna, men vad vill de göra åt skolan, barnomsorgen, kulturen, äldreomsorgen m.m.???

Ja just det, gratis bussen ska ju inte få vara gratis längre och alla kommunala taxor ska ju höjas. Tänk vilken kompetens de fick med höjda arvoden, de blev så kompetenta att de blev moderater.

Ja tänk så det kan bli!

Kommunala bolag

Troligen rekord i bolagsstämmor, jag deltog i två bolagsstämmor på 10 minuter. Betänk då att jag var med från början till slut på båda två.

Tja.. kanske någon tänker. Vilket bolag handlar det om nu då, något litet skutt företag ute i skogen. Nej faktiskt inte det var två högst seriösa bolag som bytte styrelse. Det ena var Åtvidabergs bostad AB och det andra var Åtvidabergs Industrifastigheter AB. Det var inget märkvärdig med att det gick så fort heller. Den gamla styrelsen lämnade sina poster och den nya tillträdde. Det verkliga beslutet togs av kommunfullmäktige för en tid sedan. Så nu kära läsare, nu sitter det alltså en vänsterpartist i båda dessa styrelse, vilket vi tycker är bra. Bolagen har en hel del verksamhet som vi tycker är viktiga och vi kommer framförallt att kämpa för att det kommunala bostadsbolaget finns kvar. Vi tror att ett välskött kommunalt bolag ger mer tillbaka till kommuninvånarna än ett privat bostadsbolag. Med detta menar vi inte att det ena är sämre eller bättre än det andra men de har helt olika verksamhetsmål. Det privata bolaget har vinst som det viktigaste målet medan det privata rätt styrt har invånarnas bästa som viktigaste mål.

Min tanke är att fortlöpande rapportera från dessa bolag här på hemsidan men naturligtvis finns det sekretess och personalpolitiska orsaker till att allt inte kommer att avslöjas på dessa sidor, men hur vi agerar och tycker runt bolagen är ingen hemlighet.

Pensionssveket

Hur kunde vi bli så lurade när det gällde våra pensioner. Nästa alla förlorade på det nya systemet förutom vissa grupper som alltid tjänar mycket på att vi andra får mindre.

En intressant bok om det stora
pensionsveket som genomfördes av de borgliga partierna
tillsammans med Socialdemokraterna. Utan att ge folket någon
som helst möjlighet att ge sin åsikt såldes våra
pensioner ut och vi fick ett pensionssystem som kommer att fördjupa
klass- och köns klyftorna. Vi fick en politisk skandal som ingen
pratar om.

Ulla Hoffmanvar medlem i den grupp som
skulle ta fram det nya pensionssytemet. Hon berättar om hur man
gjorde allt för att undvika debatt och diskussioner kring en av
välfärdens centrala beståndsdelar.

Jag tycker att alla skall läsa
denna bok som på ett bra sätt visar hur vi ständigt
och jämt luras till försämringar genom att man ger
sken av att vi har så lite pengar. Den visar även på
ett tydligt sätt hur Socialdemokraterna allt mer har vandrat
över till den högra sidan av politiken. Boken är
utgiven av Nixon förlag.

Besparingar på a-kassan av ideologiska skäl

Statsbudgeten för 2006 ger ett stort överskott enligt Riksgäldskontoret (som har koll på statens utgifter, inkomster, tillgångar och lånebehov). Ett förväntat underskott på mer än 36 miljarder kronor har vänts till ett överskott på 18 miljarder kronor.

Detta beror inte på högeralliansen politik (de har inte kunnat påverka budgeten för förra året) utan på stark tillväxt och förbättrad arbetsmarknad som gett mycket större inkomster än beräknat. En utveckling som möjliggjordes av en majoritet med en helt annan inriktning än högeralliansens.

De stora besparingar högeralliansen nu gör i form av sänkta ersättningar till arbetslösa och kraftigt höjda A-kasseavgifter för den enskilda görs inte av någon akut omtanke om statsfinanserna. Tvärtom riskerar dessa åtgärder att hämma tillväxten. När människor får det sämre minskar konsumtionen och otryggheten ökar. Det försvårar utvecklingen av den svenska arbetsmarknaden.
 
Det är alltså inte av omsorg om statsfinanserna som högeralliansen genomför sina förslag. Det är av ideologiska skäl högern vill höja a-kasseavgifterna. Dessa höjningar, i kombination med borttagen avdragsrätt för fackföreningsavgiften, gör fackföreningsmedlemskapet mycket dyrare. Det innebär att
färre har råd att vara medlemmar i en fackförening och på så sätt försvagas fackföreningarna och arbetsgivarnas makt ökar.
 
Det är också ideologiskt motiverat för högern att sänka ersättningarna vid arbetslöshet eftersom det leder till lönenedpressning och att arbetslösatvingas ta jobb till mycket låga löner.
 
De ekonomiska motiven saknas men de ideologiska kvarstår. Det är dags att högeralliansen får stå till svars för detta. Deras jakt på arbetslösa, fackföreningar och vanliga löntagare har ett syfte: Att skapa ett orättvisare Sverige.
 
Lasse Ohly