År: 2006

Idag har Volvo meddelat att de inte avser att fortsätta sin utveckling av gasbilar. Volvo kommer istället att fokusera sin miljöbilsutveckling på
etanol, E85, och hybrider.

-Detta
är ett mycket märkligt och olyckligt beslut. Den privata
fordonsindustrin måste ta sitt ansvar när det gäller
att utveckla olika typer av miljöbilar, menar Lars Ohly,
vänsterpartiets ordförande.

Vänsterpartiet
har aktivt verkat för att det måste finnas flera
utvecklingsmöjlligheter när det gäller förnyelsebara
drivmedel. Det var även bakgrunden till att vi förhandlade
fram en lösning i samband med den nya s.k. pumplagen.
Bensinstationsägare kan nu ansöka om investeringsstöd
till framförallt biogaspumpar på stationer som redan har
etanolpumpar. Detta för att möjliggöra att vi inte
låser fast oss i bara en teknik.

–
Vi kan inte redan nu stänga dörren för biogas som
förnyelsbart drivmedel. Volvos agerande är djupt beklagligt
och hotar målen om att minska vårt oljeberoende och att
minska transportsektorns utsäpp av koldioxid, säger Lars
Ohly.

Här presenterar vi de kryss som varje vänsterpartist fick i kommunvalet. Som ni ser är lennart väldigt populär.

Till riksdagsvalet hade vi bara en kandidat från Åtvidaberg och Per-Johan Fjellström fick där 45 kryss.  Vill du läsa mer om valresultatet och alla siffror kan du gå in på valmyndighetens hemsida.

Som ni säkert märkt har vår hemsida genomgått en uppdatering vad gäller designen. Men ni kommer att säkert att känna igen er ändå.

Förutom att hemsidan har gjorts om har vi även jobbat en del med eftervals arbetet. Det är ju alltid mycket mer som skall städas undan efter ett val än man kan tänka sig, dessutom är det mängder med analyser och funderingar som skall göras. Våra funderingar just nu rör Åtvidabergs styre, kommer det att vara en Moderat politik eller en Socialdemokratisk politik som styr Åtvidaberg under de kommande fyra åren. Dock tror nog inte många just nu att Alliansen kommer att överleva under fyra år. När folket kommer underfull med vad deras verkliga politik är och alla har förlorat ekonomiskt kommer nog missnöjet att splittra alliansen och driva den nya regeringen till nyval. Men för Åtvidabergs del är frågan ännu så länge öppen, vi förväntar oss att få någon form av klart besked imorgon Torsdag då alla partier träffas för att diskutera kommunens ekonomi.

Vi inom Vänsterpartiet i Åtvidaberg måste ta oss en allvarlig funderare över varför vi inte gjorde ett bättre val än så här. Trots att vi inte backade som vänsterpartiet gjorde i de allra flesta andra kommuner
måste vi ändå se att vi hade ett bra läge att ta flera mandat. Att kopparpartiet och de andra lokalpartierna skulle förlora i detta val var väntat, men varför gick inte fler över till Vänsterpartiet. En förklaring som ligger nära till hands är att man ville se ett starkt parti i ledning för kommunen och därför kanske många valde Socialdemokraterna framför Vänsterpartiet. En annan förklaring som jag är inne på själv som ordförande är att vi inte lyckades föra ut vårt politik till alla delar i kommunen. Med för lite resurser blev våra insatser i Hannäs obefintliga, det samma gäller fler valdistrikt i kommunen. Vi kommer att analysera vad vi kunde gjort annorlunda och föröka göra detta i valet 2010.

Det skulle vara intressant att få lite statistik över hur väljarna strömmande över mellan partierna. Det känns som vi förlorade många väljare till Socialdemokraterna men att vi fick många nya från annat håll, men detta har vi inga fakta på utan är bara än känsla.

Vi visste att det skulle komma, men trodde väl knappast att det skulle ske redan på kvällen den 18 september. Gårdagens Agenda blev en pinsam uppvisning i att högeralliansens partiledare saknar en politik för fler jobb – och att de själva vet om det.
Ett av de mest populära greppen på högersidan har varit att leverera egenhändigt producerad statistik om antalet arbetslösa. Valrörelsen igenom har vänsterpartiet påpekat att högerns besatthet av arbetslöshetsstatistiken haft en enkel men oroväckande förklaring: det saknas helt en allianspolitik för fler jobb. I går fick lönesänkarkvartetten frågan om de nu – efter att valrörelsen igenom talat om en arbetslöshet på 20% eller mer – skulle fortsätta att använda de siffrorna, och vilket mål som i så fall skulle gälla. Svaret blev chockerande svamligt. Fredrik Reinfeldt vill inte säga något om mål, utan bara tala om en ”god grund för bra tillväxt.” Som bekant är tillväxten i Sverige redan mycket hög. Men vad med jobben? Maud Olofsson föredrog också att undvika målsättningar för arbetslösheten. Hon efterlyste istället en ”mental känsla”.

Så till sist kom det ett besked från Fredrik Reinfeldt, att det behövs ”runt 300 000 jobb” för att nå full sysselsättning i Sverige. Samme Fredrik Reinfeldt som talat om ett ”utanförskap” på 1,5 miljoner, som ”inte går till jobbet en vanlig dag”, har dagen efter valet strukit 1,2 miljoner människor från sin nya statistik.

Någon egentlig plan på hur dessa 300 000 jobb ska skapas finns givetvis inte. Efter att ha häcklat Göran Perssons och socialdemokratins klandervärda inställning, att ”jobben kommer ändå”, står lönesänkarkvartetten och säger att man ska få till en ”värdemässig omställning”.

Det har talats om en historisk seger för högeralliansen. Det ligger mycket i detta. Högerpartiernas cyniska hyckleri känner få motsvarigheter i modern tid.

Vänsterpartiet har under många år varit ensamt med att påpeka att arbetslösheten är ett av Sveriges allra största samhällsproblem. Vi behöver inte blåsa upp någon statistik för att slå fast att förfärande många människor är arbetslösa, och att det är en situation som plågat Sverige alltsedan det nyliberala systemskiftet och de stora nedskärningarna i början av 90-talet. De borgerliga och socialdemokraterna har varit överens om motsatsen. Ända till valrörelsen. Nu, när högern nått de hett eftertraktade regeringstaburetterna, är man tillbaka i gamla positioner. Det är inte full sysselsättning som är målet – det är skattesänkningarna som är det.

Nu börjar vänsterpartiet en stenhård opposition mot den högerpolitik som väntar. Vårt alternativ är tydligt: det behövs en uppgörelse med grundfelen i svensk ekonomi. Full sysselsättning måste bli högsta prioritet i den ekonomiska politiken – det är orimligt med en ”fristående” riksbank som torpederar ökad sysselsättning; det måste till betydligt fler anställda i den offentliga sektorn – minst 200 000 nya riktiga jobb; det behövs en energiomställning som gör något åt klimatproblemen och skapar jobb i en viktig framtidsbransch.

Högerns politik går istället ut på att slå på de arbetslösa, för att sänka löner och arbetsvillkor i Sverige. Vi visste att de saknar konkreta förslag för att få fler i arbete. Igår fick vi veta att de själva också vet det. Nu blir det strid mot lönesänkarkvartetten.
Den striden kommer vänsterpartiet att leda.

Lasse Ohly

Valet är förlorat. Någon annan tolkning är omöjlig att göra. Högern har vunnit valet genom att föröka få folk att tro att de gått till vänster. Arbetarrörelsen har inte, i tillräckligt hög grad, lyckats avslöja högerns retorik. De har inte behövt svara på hur försämringar för de arbetslösa och skattesänkningar för de rika ska ge fler jobb. Vi har inte förmått avslöja deras antifeministiska familjepolitik som syftar till att pressa tillbaka kvinnor till hemmet. Deras katastrofala brist på miljöpolitik har inte synats.
Vi har inte gjort en dålig valrörelse, men ett dåligt valresultat. 5,8 procent är förstås ingen bra siffra för partiet. Men partiet har genomfört en mycket bra valrörelse, har samlat oss kring ett tydligt alternativ i svensk politik som vågar vara vänster. Vi får inte glömma vilken uppförsbacke vi har haft sedan förra valet. Bilden av ett splittrat parti har etablerats i folks medvetande och periodvis har vi varit helt uträknade. Valspurten har liknat en presidentvalskampanj där politiken fått stå tillbaka för frågan om Persson eller Reinfeldt ska bli statsminister.

Vi har en hel del att fundera över, analysera och dra lärdom av. Det ska vi göra. Men ännu viktigare är att vi från idag tar på oss rollen som det ledande oppositionspartiet. Att vi bygger allianser med människor och rörelser utanför parlamenten och att vi mobiliserar protester mot den orättvisa och osolidariska politik som högern kommer att föra.

Idag är vårt engagemang och vår politiska kamp viktigare än någonsin. Vad högern helst av allt vill se är en bruten vänster. Vad de fruktar är en aktiv kraft som förmår mobilisera protester mot deras politik. Tillsammans med den feministiska rörelsen, fackföreningsrörelsen, miljörörelsen och den internationella solidaritetsrörelsen ska vi vara den kraften.

Nu drar vi igång 2010 års valrörelse och ser till att högeralliansens saga blir kort.

Lasse Ohly

Även om det nu inte blev så att vi tog fler mandat i Åtvidaberg gick vi trots allt lite framåt. Även om 0,2% inte är mycket skall man se det i ljuset av att vänsterpartiet gick bakåt i de allra flesta kommunerna i Östergötland.
Med vår lilla ökning blir det ett bra resultat. Nu gäller det att vi jobbar aktivt för att skapa en politisk majoritet som inte låter moderaterna driva sin politik. Hur den politiska kartan kommer att se ut är just nu osäkert. Både sossar och moderater funderar och sonderar terrängen för att skapa sig en stark ledning. Hur vi kommer att agera hänger till stor del på vilka erbjudanden vi får. Om vi inte kommer att ingå i någon styrande gruppering är vårt mål att bedriva en konstruktiv oppositions politik.

I valledningens slutskede ligger mycket av medias fokus på den kommande regeringsbildningen. Vem som ska ha makten i Sverige de kommande fyra åren är en djupt allvarlig fråga. För oss handlar detta inte om vem om ska ha vilka ministerposter utan om vilken politik som ska föras.
Högeralliansen har gett tydliga besked om vad det är för politik som kommer att gälla om de får makten. Stora skattesänkningar, mest till de välbeställda ska finansieras av arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer.

De vill ha en omvänd Robin Hood politik. De tar från de fattiga och ger till de rika.

Familjepolitiken skulle innebära en katastrof för jämställdheten och miljöpolitiken lyser med sin frånvaro. Gemensam egendom ska säljas till kapitalet och avregleringarna och privatiseringarna fortsätta.

Vi låter väljarna göra valet mellan höger och vänster och är det enda parti som ger ett tydligt ger besked; Vänsterpartiet kommer inte att samarbeta med något högerparti. Ett samarbete högerut innebär alltid att politiken drivs åt höger och detta kommer vi inte att medverka till.

Det är bekymmersamt att statsminister Göran Persson inte är beredd att ge samma tydliga besked till väljarna. Det framstår som ganska förvirrat att ena dagen hätskt angripa högeralliansen för deras politik och andra dagen öppna för ett samarbeta högerut.

Många socialdemokratiska väljare måste idag vara ganska undrande inför dessa piruetter som inte kan tolkas på annat sätt än att ett fortsatt regeringsinnehav är viktigare än politikens innehåll!

Lasse Ohly