År: 2006

”Oljan har tagit miljoner år att bildas, och på drygt hundra år har vi förbrukat hälften av jordens oljetillgångar. Hur snabbt ska resten konsumeras?”

Detta citat är hämtat ur boken Olja av Gunnar Lindstedt. Naturligtvis uppstod en häftig debatt om vårt oljeberoende och den då socialdemokratiska regeringen inledde ett halvhjärtat försök att minska vårt oljeberoende i Sverige. Många viktiga steg har tagits inte minst när det gäller uppvärmning av våra bostäder, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

När frågan kommer ner på kommunal nivå kan den tyckas vara allt för stor, men den är kanske ännu mer viktig där. Som kommunala politiker har vi ett stort ansvar för att förberedda kommunen och dess invånare på den stora omställningen från olja till andra energikällor. Åtvidaberg är då en svår kommun eftersom många människor är beroende av bilen, jordbruket som har byggt upp sin effektivitet på olja och ett skogsbruk som skulle få det svårt med skenande oljepriser.

Det finns många nödvändiga men besvärliga beslut att fatta. En utbyggd kollektivtrafik är en av de viktigare frågorna, så att de som jobbar enkelt kan ta sig till och från jobbet. Det lokal näringslivet och då framförallt handeln kommer att beröras negativ om människor får det svårare att transportera sig flera mil för att handla. Hur ska vår kollektivtrafik vara konstruerad i framtiden? Andra viktiga frågor är hur vi skall klara uppvärmningen av våra bostäder, även om pellets och bergvärme har byggts ut en hel del så är det trots det allt för många som fortfarande använder olja för uppvärmningen. Vilka politiskt beslut skall fattas för att de skall kunna ställa om till miljövänligare uppvärmning. Det finns ännu fler viktiga frågor som behöver ett beslut inom en ganska snar framtid. Vi inom vänsterpartiet i Åtvidaberg uppmanar de politiska partierna att redan nu lyfta upp oljeberoendet på den politiska dagordningen för att bereda kommunen och dess medborgare på den oundvikliga dagen då vi inte längre har eller har råd att använda oljan.

Den nya politiken med dramatiskt höjda avgifter till A-kassan, med en begränsad rättighet att få A-kassa, med borttagen möjlighet att dra av i skatten för fackavgift så ser jag en stor risk för Åtvidabergs ekonomi.

Åtvidaberg ekonomi bygger till väldigt stor del på
att invånarna pendlar till jobb i angränsande kommuner. De allra flesta åker
varje dag till Linköping för att jobba och sedan betala skatt i Åtvidaberg. Om
de skulle drabbas av arbetslöshet har de flesta en a-kassa som gett ett bra
ekonomiskt skydd och därmed har både skatteinbetalningar och konsumtion kunnats
hållas på en bra nivå, och gynnat ekonomin i Åtivd. Men det nya förslagen ger
inte bara mindre pengar till konsumtion vilket drabbar företagarna i Åtvidaberg.
Det handlar även om mindre trygghet. Att a-kassans ersättningsnivåer sänks
leder inte till fler jobb, det skapar möjligen låglönejobb. Däremot drabbas den
kommunala ekonomin då den nya a-kassan tar slut för de arbetslösa som då måste
tas om hand av socialen i Åtvid. Genom denna nya konstruktion flyttas kostnader
från A-kassan till kommunen. Dessutom kan det bli så att ersättningen från
A-kassan blir så låg att man får ersättning från Socialen för att komma upp i
existensminimum. Jag kan se en risk att man får mer i försörjningsstöd än från
A-kassan och om det uppstår så kommer folk att välja försörjningsstöd framför
A-kassa. Med en oerhört snabb hantering av A-kassan har man inte haft en chans
att göra konsekvensbeskrivningar av de nya reglerna, men sannolikt kommer det
att kosta Åtvidabergs kommun en hel del.

Lördagen den 18 november arrangeras Socialistiskt forum på ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41. Med på programmet finns massor av spännande föreläsningar och debatter med vänsterns främsta företrädare. Göran Greider, Paula Mulinari, Petra Ulmanen, Stefan Carlen, Erik Wijk, Mikael Nyberg, Aron Etzler, Josefin Brink, och Olle Sahlström är bara några av dem.

Sedan senaste socialistiskt forum har Sverige fått en högerregering som utmanar vänsterns samhällssyn. Självklart avspeglar sig detta i årets program. Både i självkritik och valanalyser och i en omfattande granskning av den borgerliga politiken. För arbetarrörelsen betyder oppositionen en nystart, inte bara personellt, utan också politiskt. Vilken valanalys gör man? Förlorades valet för att man drivit en för radikal välfärdspolitik som vissa hävdar, eller var det tvärt om så att just den ideologiska kompassen rostat fast och därav dikeskörningen? Kanske lösningen är en röd-grön allians av norsk modell? Eller är det i den frihetliga aktivismen som perspektiven finns? Att högeralliansen har sin udd riktad mot facket och löntagarnas organisering är helt klart och denna avgörande fråga har en tydlig plats på årets forum, liksom feminismen och den rasistiska vågen. Oavsett vad du tycker är viktigast eller vilken analys du gör är Socialistiskt forum platsen för diskussionen.
För exakt 90 år sedan föddes konstnären och socialisten Peter Weiss, vars radikala bildningssyn lyfts fram i ljuset med seminariet ”Konst som motstånd” av högsta internationella klass. November (1881) var också tidpunkten då skräddaren August Palm i
Malmö höll det första socialistiska agitationstalet i Sverige. Talet ”Hvad hvil Social-Demokraterna?” blev startpunkten för den socialistiska arbetarrörelsen. Palm slog där bland annat fast att det inte är någon skam att vara socialist. Denna devis får också stå som slagord för årets socialistiska forum! Bara med ärliga samtal håller vi drömmarna om en socialism för mänsklighetens bästa vid liv.

Välkomna!

Demonstration onsdagen den 15 november
Sergels Torg kl 16.00
SEKO Klubb 119 och 20 (fackföreningar inom tunnelbanan i Stockholm) tar initiativ och kallar till en demonstration mot försämringar om A-kassan. Vi marscherar sedan kl 16.30 till Mynntorget.

 De slutliga förslagen från de regeringen om att försämra a-kassan kommer att läggas fram den 16 november 2006. De innebär bland annat att:

– Långtidsarbetslösa ska få sämre ersättning efter 200 dagar.
– Skattereduktionen slopas helt.
– Arbetstidskravet höjs till 80 timmar i månaden under minst 6 månader, idag 70 timmar.
– Det ska bli dyrare att vara med i A-kassan ca 300 kr/månad samt ca 100 kr/mån i minskad skattereduktion.
– Högsta dagpenning sänks från 720 kronor till 680 kronor/dag.

Detta betyder att alla, inte bara medlemmar i facket förlorar mycket pengar, speciellt om man blir eller är arbetslös.

Vänsterpartiet vill satsa 1,2 miljarder mer än regeringen och betydligt mer än de övriga riksdagspartierna på klimatinvesteringar.
– Det är ännu möjligt att påverka hur stora effekterna av klimatförändringarna blir och hur snabbt de kommer, säger Wiwi-Anne Johansson, miljöpolitisk talesperson för vänsterpartiet.

Den senaste tiden har larmrapporterna om klimatförändringarna hopat sig, i takt med ett växande massmedieuppbåd och allmänt intresse för denna globala ödesfråga. Det är positivt att hotet mot vår planet nu äntligen tas på allvar och att det uppstått ett tryck på politiker och andra aktörer att skrida till handling.

– Det behövs politiskt mod för att våga ta tuffa beslut. Därför är det beklämmande att se att regeringen prioriterar skattesänkningar för rika istället för att satsa på en dräglig värld för framtida generationer. I regeringens budget saknas till och med det enda miljölöftet de presenterade i valrörelsen om en miljöbilspremie, säger vänsterpartiets partiordförande Lars Ohly.

– I en ny klimatmotion presenterar vänsterpartiet ett kraftfullt åtgärdspaket för att minska utsläpp som påverkar klimatet, säger Wiwi-Anne Johansson.
– Det är möjligt att öka andelen förnyelsebar energi bara genom ny kunskap och teknikutveckling. Därför satsar vi 600 miljoner kronor mer än regeringen på energiforskning.

Även på trafikområdet storsatsar vänsterpartiet. För att öka resandet med kollektivtrafik och tåg avsätter vi 2,2 miljarder kronor. Vi vill också bland annat införa ett skatteavdrag på 5000 kr för att konvertera bensinbil till etanoldrift, öka inblandningen biodrivmedel i vanlig bensin och diesel, införa ett system med biodrivmedelscertifikat och ta bort tullavgiften på importerad etanol.

Förra boktipset handlade om terrorismens historia, denna bok är inom samma område men är en skönlitterär bok, det vill säga en påhittad handling. Men denna bok berör området terrorism ur ett franska perspektiv.

Boken handling är i Paris, eller
rättare sagt 30 meter under Paris där man skall bygga en
knutpunkt för järnväg, pendeltåg och metro. I
detta arbete finns det arbetare från frankrikes forna kolonier
och bland dessa personer som planerar ett attentat. Boken berättas
ur individernas perspektiv vilket gör att man lätt kan leva
sig in i hur de tänker och resonerar. Boken är spännande
och jag tycker att författaren Björn Larsson har lyckat
kombinera ett stort samhällsproblem med en spännande
berättelse.

Per-Johan Fjellström

Valrörelsen innehöll som väntat mest debatt om den kommunala ekonomin. Men även om ekonomin är viktig står vi inför flera stora problem som måste lösas oavsett om vi har pengar eller inte. En av dessa stora frågor är vår miljö.

Att klimathotet inte längre är ett hot utan en realitet är
det nog ingen som har missat. Men trots det är det många lokala partier som
inte lyft miljöfrågan överhuvudtaget, så även vänsterpartiet. Vi inser att
detta inte kan fortgå utan att vi på allvar måste få miljöfrågorna att komma
upp på den politiska dagordningen. Vi inom vänsterpartiet i Åtvidaberg kommer
därför att bjuda in de andra partierna och medborgare för att försöka skapa ett
lokalt miljöpolitiskt program som man kan enas runt. Det viktiga är att det
inte bara blir ord på ett papper utan att de som jobbar med detta program
verkligen kan ställa upp på det.

Trots att vi känner att det skulle vara bra så väljer vänsterpartiet i Åtvidaberg att inte lägga fram någon egen budget denna gång. Den kommande majoriteten kommer att lägga en egen budget som troligen kommer att gå igenom helt utan problem, då väljer vi att lägga vår kraft på annat.

Även om vi redan gjort det mesta
av jobbet så kräver varje budget förslag en hel del
arbete. Eftersom vi är ganska få som jobbar med den
kommunala ekonomin väljer vi att inte lägga ner allt det
arbete som krävs för att lägga fram en kommunal
budget. Vi vill ju inte göra det lika lätt som den kommande
majoriteten som i stort sett kopierat det tjänstemanna förslag
som lagts fram. Detta betyder inte att vi står utan förslag,
men dem sparar vi till kommande förhandlingar.