– Storföretagen gör rekordvinster. Samtidigt får fritidsgårdar stänga, ungdomsmottagningar mindre resurser och många saknar jobb. Det krävs en helt annan politik.
Det skriver Ung Vänsters ordförande Ida Gabrielsson på Aftonbladets sajt ”Ungt val”.
I en debattartikel kräver Ida Gabrielsson att unga får trygga jobb istället för osäkra timanställningar. Hon vill se en upprustning av välfärden som många skulle gynnas av.

– Därför kräver Ung Vänster minst 200 000 nya jobb i offentlig sektor. Jobb som skulle innebära fler sjuksköterskor i vården, fler kuratorer i skolan och en minskad arbetslöshet, skriver Ida Gabrielsson.

Ida slår fast att valet inte är ett sällskapspel eller en lek där det kvittar om man förlorar eller inte.

– När vi angriper högern gör vi inte det för att det är roligt att kasta paj, utan för att deras politik på ett påtagligt sätt skulle försämra våra liv.

Åtvidabergs kommun fortsätter att bete sig märkligt, jag vet inte om det är tjänstemännen eller politikerna som har svårt att begripa sitt uppdrag. I båda fallen har man som uppgift oavsett om man vald eller anställd, att ta tillvara medborgarnas bästa.
Att då som i fallet med skolskjutsen till Yxnerum rent ut jävlas med medborgarna är inte rätt. Att jävlas med folk ingår inte i en kommuns uppdrag på något sätt, oavsett om man är tjänsteman eller politiker. Naturligtvis har barnen rätt till skolskjuts även om det kan vara oklara regler ibland. Men i detta fall anser jag att kommunen skall ge skolskjuts tills det kommit en dom som säger något annat. Familjen skall inte drabbas av att någon eller några tjänstemän eller politiker helt missförstått sitt arbete eller uppdrag. Naturligtvis kommer Vänsterpartiet att ta reda på vem som är ansvarig för detta elände och återkomma i frågan.

När man tar del av kvalitetsredovisningen för Åtvidabergs Barn och Ungdomsförvaltnings verksamhet 2005, är en av de mest oroande siffrorna hur få elever som kommer ur nian med fullständiga betyg. Från år 2005 är det endast 65,6% av eleverna som klarar målen i alla ämnen.
Det betyder att nära 35% av alla elever som lämnar nian har ofullständiga betyg. Det blir mer än var tredje elev. Det är kanske inte så märkligt att antalet elever på Individuella programmet (IV) och PRIV ökat till från 18 stycken år 2000 till 80 stycken år 2005. Detta kostar naturligtvis Åtvidabergs kommun stora pengar. Att ha elever som i princip går fyra år i gymnasiet istället för tre år är inte billigt. Dessutom kommer de ut på arbetsmarknaden ett år senare och med svagare förutsättningar är övriga elever. Det måste till resurser tidigare för att alla elever skall klara sina betyg under grundskolan. Genom att sätta in resurserna senare kostar det mer och resultatet blir ofta sämre. Hur roligt kan det vara att hamna på gymnasiet och veta att man skall gå ett år längre än de andra. Sannolikt är detta elever som redan är skoltrötta och frågan är hur deras studieresultat blir. Detta är en viktig fråga för Åtvidabergs kommun, framförallt när man i samma rapport beskriver att läsförståelsen i kommunen är dålig och att bland de vuxna har en skrämmande liten del treårigt gymnasium i bagaget. Våra förslag är att man sätter in resurser tidigare under skoltiden. Det kostar inte mer att fånga upp studiesvaga elever tidigt än att de skall läsa om ett år efter skolan. Att man stödjer familjer med barn i skolan så att föräldrar får en faktisk chans att vara delaktiga i sina barns skolgång och skolresultat. Hur detta stöd skulle se ut är naturligtvis olika för varje familj. Att skoltrötta elever erbjuds en meningsfull sysselsättning under ett år istället för att sitta av tid i gymnasiet. Här kan man bland annat tänka sig ett samarbete med näringslivet och ha arbetspraktik platser.

Alla partiet har arbete högt upp på dagordningen, men det är bara vänsterpartiet som verkligen lovar riktiga jobb.
Att i en valrörelse lova nya jobb är ingen nyhet. Arbete har sedan 30-talet varit en av de viktigaste frågorna. Det är likadant i denna valrörelse, men det finns en stor skillnad i år. Som enda parti säger Vänsterpartiet att man vill skapa 200 000 riktiga jobb inom offentlig sektor. För några månader sedan blev vi hånade för detta och alla påstod att vi levde i en dröm värld. Nu är det snart val och de andra partierna försöker övertrumfa dessa 200 000 jobb. Den stora skillnaden är att de inte lovar ett antal utan gömmer sig bakom olika åtgärder som skall göras innan jobben kommer till. Det ska sänkas arbetsgivaravgifter, skatter skall sänkas för de rika, a-kassa och sjukersättningar skall sänkas till långt under existensminimum, arbetsrätten skall bort med mera, med mera. Då kanske, någon gång i framtiden kan det bli några jobb. Nej det är bara tomma ord, det handlar om att knäcka arbetarrörelsen så att man kan tvinga människor till låglönejobb. Men McDonalds kan inte anställa alla. Vad Sverige behöver är en stark offentlig sektor som är en trygg och stabil motor i ekonomin. Vi behöver en starkt arbetsrätt sär de anställda känner trygghet och vågar utvecklas. Vad vi behöver är en stark och tydlig Vänsterpolitik.

Miljöpartiet ihop med de borgliga partierna har genom det senaste riksdagsbeslutet öppnat för ytterligare privatisering inom skolområdet. Att Vänsterpartiet är emot förvånar nog ingen, däremot är det förvånande att dessa riksdagsledamöter verkar ha så dålig kontakt med medborgarna i kommunerna.

Att friskolorna skulle öka friheten har ju visat sig inte stämma. Däremot har det blivit mycket besvärligt för kommunerna att planera sin verksamhet och att göra samordningsvinster inom skolan. Friskolorna innebär att kommunen alltid måste ha en överkapacitet då friskolan kan läggas ner när som helst och då måste kommunen ta hand om detta. Men det är inte bara ekonomiska problem som friskolorna orsakar, de senaste besluten gör det dessutom ännu lättare att starta friskolor, därmed kan vi nog få se fler religiösa friskolor, eller etniska friskolor vilket leder till ökad segregering och motsättningar i samhället. För Åtvidabergs del är denna utveckling mycket oroande då vi redan har en friskola som i sig säkert har bra verksamhet men orsakar stora kostnader för kommunen. Vad gör vi om fler friskolor startas och kommunen inte har rätt att säga nej. De borgliga partierna tar på sig ett stort ansvar för den framtida utvecklingen genom sin politik som inte är anpassad för en stor del av Sveriges kommuner, med en sin vansinniga politik kommer de att rasera stora delar av det samhälle som vi försöker bygga upp, deras politik kommer att leda till ökade skillnader mellan rika och fattiga, deras politik leder till ökad segregering mellan olika etniska grupper i vårt land, deras politik leder till sämre förutsättningar för små kommuner att själva påverka sin ekonomiska utveckling. De säger att valfriheten ökar, men i verkligheten minskar den för de allra flesta medborgarna i vårt land.

Undrar om dessa män som beslutar och beslutat om vår simhall har problem med sig själva. Denna såpopera handlar inte det minsta om medborgarnas bästa utan enbart om dessa ”viktiga mäns” egen plånbok.
Att någon normalt tänkande människa överhuvudtaget tror att dessa män är intresserade av medborgarna är inte troligt. Däremot visar stallet affären med all tydlighet att privata intressen inom kommunal verksamhet inte fungerar. Vi medborgare i Åtvidaberg måste kräva ett stopp på privatiseringen, den kommunala verksamheten skall skötas av kommunen där medborgarna kan vara med och påverka och ha insyn i verksamhet och ekonomi. Att helt förbehållslöst skänka bort våra gemensamma tillgångar till privata egenintressen är ingen lösning, det är dumhet.

Fackförbundet Kommunal tänker inte längre driva kravet på sex timmars arbetsdag och hävdar att medlemmarna prioriterar högre lön före kortare arbetstid.
– Om inte Kommunal driver kravet avtalsvägen ökar trycket på vänsterpartiet att få till en ändring av arbetstidslagen, säger Lars Ohly, partiordförande (v).
Enligt en undersökning så anser 98 procent av Kommunals medlemmar att högre lön är mycket viktigt eller ganska viktigt. 76 procent anser att kortare arbetstid är mycket viktig eller ganska viktig.

– Den logiska slutsatsen borde vara att Kommunal driver både krav på högre lön och kortare arbetstid. Och ska en arbetstidsförkortning bli av så ska det naturligtvis ske med bibehållen lön, säger Lars Ohly.

Vänsterpartiet är det parti som hårdast har drivit kravet på sex timmars arbetsdag och på höjda löner för de anställda i kommuner och landsting. I valplattformen föreslår vänsterpartiet att 200 000 nya jobb ska skapas i offentlig sektor och att en arbetstidsförkortning ska påbörjas med bibehållen lön för exempelvis vårdbiträden och undersköterskor.

– Jag har en förståelse för Kommunals medlemmar, de har låg lön och många jobbar deltid ofrivilligt. Samtidigt är jag övertygad om att det är fullt möjligt att göra flera saker samtidigt – höja lönerna, anställa fler och korta arbetstiden, hävdar Lars Ohly.

Vänsterpartiet vill även lagstifta om rätten till heltidsarbete. Fasta heltidsjobb ska vara huvudregel, deltid en möjlighet och tidsbegränsade anställningar undantag.

Inför EU:s toppmöte i juni har EU-kommissionen lanserat frågan om att göra EU:s justitiepolitik överstatlig, något som tidigare var en viktig del av förslaget till konstitution. Vänsterpartiet kräver nu besked om var regeringen står i frågan.

– Konstitutionen ska inte kunna smygas igenom bakvägen, säger Camilla Sköld Jansson, andre vice ordförande i Vänsterpartiet. Det vore en skandal om den svenska regeringen skulle agera i den iktningen.
I valrörelsen inför EU-parlamentsvalet förra våren menade många debattörer och jurister att det står i strid med grundlagen att lämna ifrån sig självbestämmandet över rättsväsendet.
– Vi har begärt besked av de övriga partierna om deras syn på konstitutionen och frågan om att låta folket säga sitt i en folkomröstning. Vänsterpartiet kommer att ta upp frågan i valrörelsen för att väljarna ska ha chansen att få en regering som representerar folkets åsikter i EU-frågan, avslutar Sköld Jansson.