När man tar del av kvalitetsredovisningen för Åtvidabergs Barn och Ungdomsförvaltnings verksamhet 2005, är en av de mest oroande siffrorna hur få elever som kommer ur nian med fullständiga betyg. Från år 2005 är det endast 65,6% av eleverna som klarar målen i alla ämnen.
Det betyder att nära 35% av alla elever som lämnar nian har ofullständiga betyg. Det blir mer än var tredje elev. Det är kanske inte så märkligt att antalet elever på Individuella programmet (IV) och PRIV ökat till från 18 stycken år 2000 till 80 stycken år 2005. Detta kostar naturligtvis Åtvidabergs kommun stora pengar. Att ha elever som i princip går fyra år i gymnasiet istället för tre år är inte billigt. Dessutom kommer de ut på arbetsmarknaden ett år senare och med svagare förutsättningar är övriga elever. Det måste till resurser tidigare för att alla elever skall klara sina betyg under grundskolan. Genom att sätta in resurserna senare kostar det mer och resultatet blir ofta sämre. Hur roligt kan det vara att hamna på gymnasiet och veta att man skall gå ett år längre än de andra. Sannolikt är detta elever som redan är skoltrötta och frågan är hur deras studieresultat blir. Detta är en viktig fråga för Åtvidabergs kommun, framförallt när man i samma rapport beskriver att läsförståelsen i kommunen är dålig och att bland de vuxna har en skrämmande liten del treårigt gymnasium i bagaget. Våra förslag är att man sätter in resurser tidigare under skoltiden. Det kostar inte mer att fånga upp studiesvaga elever tidigt än att de skall läsa om ett år efter skolan. Att man stödjer familjer med barn i skolan så att föräldrar får en faktisk chans att vara delaktiga i sina barns skolgång och skolresultat. Hur detta stöd skulle se ut är naturligtvis olika för varje familj. Att skoltrötta elever erbjuds en meningsfull sysselsättning under ett år istället för att sitta av tid i gymnasiet. Här kan man bland annat tänka sig ett samarbete med näringslivet och ha arbetspraktik platser.

Uppdaterades: 17 maj 2006